Aj aj aj ...jag höll på att glömma även denna söndag. Turkietresan! Eftersom det var så oerhört varmt där nere så bestod dagarna mest av att svalka sig, och det gjorde vi mest i vattnet. När vi var där nere va det värmerekord, 48 GRADER VARMT! Så ni kanske förstår att man inte låg och solade.
 
Efter en lite tumult rivstart från flygplatsen kom vi faktiskt på plats. Värmen man möts av när man stiger ur planet, det säger en att här kommer vi njuta! Vattenpalatset som vi gick till i några dagar var så fint och massa roligt för barnen. Det första vi gjorde när vi kom dit var, gick till Vattenpalatset, blåste upp alla uppblåsbara grejer och sen kastade oss i vattnet. Som dessutom var lite mer än 30 grader varmt. Sen avnjöt man av sitt all-inclusive band däremellan och en och annan turkisk te under parasollet : )
 
 
 
 
 
 Här kommer man precis in till området, Aqualand.
 
 
 
 
 
Alltså detta kortet ser hemskt ut. Jag och Ludde hoppade upp på djuren i vattnet och fotades. Men när jag väl sitter och tittar på detta kortet så blir det ganska avsmakligt, om ni förstår mig?!(vilket jag inte fattade då) Hahaha, ledtråd: snabeln
 
 
 
 
 
Doppa fötterna före kroppen..hahaha denna lilla badkruka
 Min "tjocka" tid, Ragnar ligger i magen. Va här lite mer än 20v, har jag för mig.
 
 
 Jag vill me..
 
Så typiskt mig. Turken som hjälpte mig i ringen sa något. Jag försökte fatta men fattade inget så vi bara tutade och körde. Efteråt förstod jag att han måste menat att vi satt fel eller att vi skulle åka baklänges. Jag försökte vända på oss men det var lönlöst. Jag varnade Ludde bara att vi kommer hamna under vattnet nu så håll andan när mamma räknat till tre!
Ludde tyckte verkligen detta var jätteroligt...tills han åkte med mig. Sen ville han aldrig mer åka dessa. Det gick bättre när han åkte med André först.
 
 
 
 Detta var några badbilder och hoppas de fick dig på ett glatt humör och längta ännu mer efter sommaren!!!
 
 
PS: Det fanns ett otroligt stort utbud av att hitta på saker på detta hotellet. Ville man inte bada kanske man ville spela lite tennis(NOT!), det fanns 52 tennisplaner. Bara att välja och vraka!
 
 
NU ska jag sova! Hoppas ni vaknar med ett leende på läpparna i morgon för att kicka dagens ass!
 
S U P E R K R A M
 
ali bey manavgat, familjeresa, turkiet, varmt,
God kväll! Hur har er söndag varit? Min söndag är extra trist för att André har åkt nu ikväll.  Kvällen blev minst sagt ångestladdad. Och det tröstade jag med att kolla på lite familjekort ensam i soffan. Då känns allt genast mycket bättre. Dessutom har vi mycket roligt som väntar framöver. Med våren så vaknar allt till liv. Även vi.
 
Jag har lovat er att visa lite från vår första utlandssemester och jag kommer dela in den i tre delar. Eftersom det blev en speciell sommar detta året för vi fick en överraskning som egentligen inte var planerad. Åtminstone inte det året. Min älskade lilla Ragnar ville komma till världen. Så vi avbokade hela sommarens planer och bestämde oss för utlandssemester istället. Ali bey i Manavgat, here we come!
 
Hela resan från start så var alla väldigt glada och förväntansfulla. Detta var ju FÖRSTA gången hela familjen reser tillsammans. Och det är SÅ KUL♥
 
 
Ludde ville så gärna se flygplanen, för det var det om lockade mest. Att flyga för första gången i sitt liv.
 
 
Vi kunde inte klaga. Barnen märkte man inte av. De tyckte allt var så roligt, trots att man fick stå i kö för incheckning på planet.
 
 
 
 
 
Ja nu börjar resan kan man säga hehe. Glada och lyckliga som viv var så skulle vi självklart hinna me en fika/äta lite me för extra avkoppling vad som skulle komma härnäst. Ludde skulle självklart ha hamburgartallrik( som då inte var färdig utan den fick vi vänta med) som kostade 179 spänn. André går och kollar en sista gång så allt är ok, meeenn. "Jennie!! vi måste kubba, planet går snart!" Vi trodde nämligen vi gjort sista passkontrollen men det var visst den sista som dom påminde om(som vi inte hade gjort). Med en tugga från burgaren, räkor som tumlades runt i munnen blev vår nu "avkopplade" fikapaus ett maraton på flygplatsen.
 
 
 
(André är så taskig och smygfotar alltid när jag äter. Här dessutom gravtjockis)
 
Som ni ser så hann vi! Och vi var sist på. Men denna rusningen tyckte Ludde var rolig. Han konkade på sin väska alldeles själv och var alldeles upprymd. Det var jag och André me, men kanske inte på det sättet.
Här sitter nu en lycklig, förväntansfull kille som längtat efter att få flyga på riktigt!
 
 
Mot Turkiet!
 
 
K R A M