Alltså våra barn. Händer alltid något dramatiskt då och då. Igår började jag med ett fridfullt inlägg på IG där Ella och Ragnar plockade blommor till sitt bord. Varma solstrålar och fågelsång. Men kvällen däremot slutade med en helt annan upplevelse. En panikartad sådan.  Barnen busade med varandra med en luftfylld grodpuff. Av misstag sker en olycka. En olycka där Ragnar tar sats och flyger mot bjälkstolpen med ansiktet före. André med värsta skräcken i ansiktet(vill meddela att blod söker honom) och får en smärre chocka av att se honom. Bär in honom till mig och får syn på ett "skotthål" mellan ögonen. Då menar jag verkligen hål! Helt öppet och blod forsade. Jag började också få smått panik pga blodet och detta fruktansvärda hål. Ambulans ringdes och jag pressade ihop allt för att det skulle sluta blöda. Inom mig skäller jag på mig själv "skärp dig Jennie" "va lugn bara så ordnar det sig". Ber A lugnt att hämta maskeringstejpen(vet det låter knäppt) och försökte tejpa ihop. 

Väl inne på sjukan tvättades såret, han fick lugnande medel och spruta, sen efter några stygn var det äntligen över. En liten Micke räv kompis fick följa med hem då han varit duktig. Men kan meddela att det va inte lätt när de skulle sy. Pga av att jag pressade ihop så mycket så verkade som om hann slapp den värsta svullnaden, sa dem. Kändes skönt att höra. 

OBS! Bilderna nedan visar lite känsliga bilder men från en glad och trygg kille som var i mammas sällskap då



Idag har han låtit plåstret sitta kvar hela dagen(tack och lov) han pillade mycket först och drog bort det. På fredag ska de dra stygnen. 







Mammas älskade lilla plutt!!! Du måste vara rädd om dig. Jag förlorade nog ngr dagar av min livstid  av denna stress.






K R A M





/Jennie

Kommentera

Publiceras ej